Nu har mitt bipolära monster varit lugnt i ett par dagar. Då tar värken över. Virar in mig i filtar, dricker hett te, tänder ljus och försöker ta hand om mig. Vantar på inomhus och pulvermos till kvällsmaten. Jag menar inte att gnälla, bara konstaterar att är det inte det ena, så är det det andra.

Killarna vann inte enda av dagens tre matcher, men Ville är på strålande humör ändå. Jag är så stolt över honom. Han vet att han gjorde sitt bästa och är nöjd med det. Jag ska försöka ta efter…

Nu – några timmars söndagsmys innan påskveckan tar vid. Kalle och Olle ska vara lediga hemma. Ville ska till fritids när jag jobbar och Sten har för mycket jobb.