På plats i min älskade soffa igen. Och Ville är min igen.
Det har varit en tuff dag, precis som alla andra omställningsdagar. Men vi har rott iland det. Packat, lämnat pensionatet,  väntat på matchstart, tittat på match, väntat på att laget ätit och duschat, tagit en sväng genom Hemmakväll och sedan kört hem. Packat upp och landat i soffan. Jag är så trött att jag inte orkar ta mig till toaletten…och nu kommer mammas väninna med man. Kul? Nej.