Jag bröt ihop och kom igen.

Grät salta tårar under handduken, reste mig, körde till fina vännen tillsammans med Ville, badade i pool, drack kaffe och pratade ut.

En skön paus.

Nu ligger jag i hammocken och kämpar mot tårarhna igen. 

Ingen sade att det skulle vara lätt med autister och relationer…