Det kunde ha varit en vägg full av fönster, en liten värld full av människor, som mötte mig när jag tittade ut genom fönstret för en liten stund sedan. Det kunde ha varit en urinstinkande trappuppgång som var mitt sovrum för natten. Jag kunde ha varit ensam, smutsig och utan hopp. Men jag vaknade under ett tryggt täcke med en man vid min sida. Jag vaknade till en fantastisk naturupplevelse och en kram från små armar. Att jag sedan fick en dos av tonårsfasoner får jag klara av, för jag lever ett fantastiskt liv tillsammans med människor jag älskar.
