Så snart Sten kom hem drog jag med mig mamma till Skäralid. Hon var en smula osäker på om hon skulle klara rundan (fotskada), men med mycket peppning, glada tillrop och den vackra naturen som stöd fixade hon det. Naturupplevelsen var, som alltid i nationalparken, fantastisk. En hel massa spännande svampsorter och den magiska bokskogen. Den stillsamma Skärån som porlar och den makalösa utsikten. Både kropp och själ mår bra i den miljön.

Kvällsmaten blev försenad och jag missar den lokalpolitiska debatten, men det får det vara värt.

Nu väntar ett avsteg från mina matregler (=hyfsat strikt lchf må-to, liberal lchf fr-sö). Sten har en korg hösthallon med hem och det verkar ju galet att inte äta dem färska. Så snart blir det efterrätt.

Killarna ska till skolan i morgon och jag ska cykla till jobbet trots att jag har ett möte inbokat. Hoppas jag lyckas tvätta bort all svettlukt innan…

När dagen närmar sig sitt slut, känner jag att det blev en riktigt fin torsdag trots irriterade barn.