När löven flyger av trädens grenar, tappar jag modet.
När mina barn inte är nära, tappar jag inspirationen.
När kroppen inte mår bra, tappar jag mig själv.
Men te i ny kopp och Downton Abbey på skärmen ingjuter nytt hopp och kanske, kanske kan det bli något av den här söndagen trots allt. Inga måsten, bara borden. Inga planer, bara ta timmarna som de kommer. Och dricka mycket te i den finfina koppen.
Solpuss - bortom molnen 
Vad fint skrivet formulerat. Du fångade mig i det du skriver. Känslan känner jag igen mig i. Denna årstid är jobbig varenda år. Ha de gott��
GillaGilla
Tack. Det är då gott att få feedback på det man skriver. Skönt att veta att andra kan känna igen sig – det betyder ju att man inte är ensam. Ta hand om dig.
GillaGilla