Nu får jag nog börja en liten nedräkning om jag ska orka hela vägen. Det är ytterst sällan jag har söndagsångest nuförtiden. Visst kan det kännas kymigt att lämna familj och hem för att köra till jobbet på måndagsmorgnarna, men i kväll känns det tyngre än på länge. I morgon har jag ett mindre roligt möte att gå på. Men förutom det ska jag till en förskola och träffa två nya arbetsplatsombud och ge dem varsin fin ryggsäck med nyttigt fackligt innehåll. Det ser jag verkligen fram emot. Trots det känns det tufft i kväll. Tröstar mig med en nedräkning och konstaterar att det är blott fem arbetsdagar kvar innan jag får vara ledig i två och en halv vecka. Tjo!

Och det lovet ska vi packa fullt, minsann. Vi börjar med att köra till Motala och mormor, jag och killarna. Sedan vidare till morfar i Västervik. Det blir en helg med alldeles för mycket bilkörning och alldeles massor med kärlek. Vi kommer hem till ett (förhoppningsvis) nystädat hem med tindrande gran och tindrande man. Till julmat har vi bestämt att vi ska äta go´mackor. Undrar när vi ska handla hem det…? Juldagar och mellandagar i Paradiset Rävetofta, liksom nyårsafton och nyårsdagen. Den andra kommer mamma och H hit. De stannar och tar hand om Kalle medan Olle och Ville får vara hos farmor när Sten och jag vältrar oss i sängen på hotell Renaissance som avslutning på ledigheten.

Kan man annat än längta?

Fem.