Så var det avklarat. Några timmar på kontoret och hjärnan smälte sakta men säkert. Flydde ut i friska luften, landade i snömodd (ja, med fötterna, ramlade inte) och drog hungriga andetag. Luften på kontoret är inte den bästa…
Vidare in på ICA där jag åter igen drabbades av ångest. Med tårarna brännande bakom ögonlocken messade jag Sten för att orka ta mig vidare. Vansinnigt opraktiskt att inte kunna handla utan jävla attacker.
Lunch med finkillarna, sedan en tupplur i soffan. Vaknade varje gång jag drog en rejäl timmerstock. Även det tämligen opraktiskt.
En halvtimme på motionscykeln för att stärka självkänsla, ben och psyke. Tvättvikning och efter det köttbullerullning tillsammans med Olle. Nu står två plåtar med färdigrullade köttbullar i uterummet och väntar på att gräddas och serveras tillsammans med stuvade makaroner och blomkålsmos. Underbart att orka fixa rejäl mat någon gång ibland.
Nu funderar jag på om jag ska ta en kopp te eller unna mig en kaffe med grädde. Ett ganska lätt beslut, egentligen. 😉