Suck. Det är så tröttsamt att bo i min kropp, mitt sinne ibland. I dag är en sådan dag. I går mådde jag inte alls bra och tog därför en vilodag från träningen. I dag är jag seg som honung och VILL inte träna. Men kan jag låta det vara vid det? Kan jag unna mig själv en dag till utan träning? Eller inbillar jag mig att jag inte någonsin kommer att ställa/sätta mig på ett motionsredskap någonsin igen? Att två dagar i rad utan disciplin måste betyda att all disciplin för tid och evighet är borta?
Allt eller inget.
Så här sitter jag nu och strider med mig själv. Tänker att det bästa för min utveckling troligen är att faktiskt INTE sätta på mig träningskläderna. Att jag behöver träna på gråzonerna. Att livet inte måste vara allt eller inget. Att jag behöver bevisa för mig själv att jag kan ta två dagar fritt och sedan komma igång hur lätt som helst igen. För det är ju det mitt intellekt säger…
