Barnen kom iväg. Det gjorde inte jag.

Tidig morgon, huvudvärk bakom ögat, ont i nacken. Långsam promenadtakt på crosstrainer och cykel. Blundar hela tiden. Fortfarande huvudvärk. Illamående. Äter lite yoghurt med ingefära. Soffan. Blundar.

Väcker familjen. Frågar Sten om han kan köra barnen till Svalöv. Han är min ängel. Svarar ja. Jag kan koppla av. En dryg halvtimme extra körning för Sten. Motsvarande tid med stängda ögon för mig.

Olle och Ville något motvilliga i soffan, men protesterar inte mot att åka. Kalle har huvudvärk. Väntad huvudvärk. Den sorten man får om man har lätt att få huvudvärk och inte har sovit halva dagen som man gjort hela lovet. Vi har pratat om detta redan förra veckan. Bara att tugga i sig. Gå till skolan. Ha huvudvärk hela dagen i värsta fall. Protester i hallen. Tårar i ögonen. Hänvisar till att jag är hemma. Vad är skillnaden? Skillnaden – att jag knappt ser med höger öga. Att jag inte valt att sova hela förmiddagarna hela lovet. Han kommer iväg. Jag inväntar hans första sms och önskar att jag kunde lyfta allt tungt från hans axlar.

Jobbar en stund vid datorn. Bloggar. Blundar.