Glad och stark ena minuten. Lyckas mota bort en och annan demon. Fortfarande glad och stark. Plötslig, oväntad händelse och avgrunden öppnar sig, slukar mig. Och visst, så är väl livet för de flesta. Men i mitt fall var den plötsliga, oväntade händelsen inte värre än att skolbussen tar en längre runda och att jag glömt det och nu fick sitta i bilen och vänta 25 minuter. Storgråtande. Storgråtande i ångesthelvetets omfamning. För att en halvtimme senare bubblande babblande promenera i vinterdimman vid Kalles sida. Utmattande.