Det är torsdag, jag är tröttare än på länge och vill inte ha de nya glasögonen någonsin mer. Det dyraste jag äger, bortsett från Jotun, och vi trivs inte tillsammans. Jag förstår att det tar tid att vänja sig, och jag ska hålla ut, men kul är det fan inte. De funkar inte så bra framför skärmen, så jag får väl pallra mig iväg och lämna in mina gamla bågar så snart terminalglasen kommer. Men jag tror att jag behåller dem till i morgon i alla fall.

Kalle har huvudvärk bakom ögonen och i resten av huvudet. Vill inte till skolan, förstår inte att det blir lika illa om han skjuter upp det, men just nu har Sten och jag inte makten att få iväg honom när han bestämt sig för att han ”inte klarar” skoldagen. För mig är detta ett helvete. Fruktansvärt ångestskapande och allt rasar i mig varje gång han ger upp.