Så. Nu är Kalles gymnasieansökan inne. Hur det gick till att jag fick ett så stort barn har jag dålig koll på, men det är väl bara att hålla god min i elakt spel. Psykologdamen ”låthonomspelasåmyckethanvillsåbliralltbra” har ringt tillbaka till sist. Kalle har fått en tid på fredag. Hon gör sig inga illusioner att han ska prata, men hon vill i alla fall träffa honom innan vi går vidare. Vad nu vidare är. En dag i taget och just nu är Kalle igång och har varit i skolan tre skoldagar i rad. Tjo!