Halv sju spelade alarmet. Dags att gå upp och träna. Men se. Det var kroppen inte ett dugg intresserad av. Så ointresserad rentav att den vägrade gå på toaletten trots mycket stort behov. Jag kunde inte annat än lyda och stanna under täcket. Så väntade en lång dröm där en stor mängd människor ur olika delar av mitt liv vimlade runt. En timme senare var det mycket lättare att kravla sig över sängkanten och skynda till toaletten. Uppfylld av känslor för alla jag just träffat i min dröm.
Nu ska jag dra på mig fotbollsmammamasken och köra den glade Ville till Landskrona. Vädret är ljuvligt och det ska visst bli alldeles varmt framåt dagen. Vasaloppsstarten på TV:n i bakgrunden. Blåbärskärlek i tallriken. Lycka i trötta kroppen.
