Mitt i allt det annandagssköna med stärkande cykeltur, mumsig frukost, kaffe och korsord på trappan och i uterummet har jag haft riktigt tuff ångest.

Ångesten kommer när jag inte har kontroll över saker (å, fan?) eller när det tar för lång tid eller är för många moment för att slutföra något. Just nu är det jobbigt att skriva på tangenterna. De är många, och det tar tid. Innan i dag var det hemskt jobbigt att fila naglarna. För många. För lång tid. Eller när jag skulle ut och cykla. Färdigklädd och redo att dra iväg, och så strulade Storytel så att jag inte fick igång boken inom rimlig tid. Ångest. Äkta, svettig jävla skitångest!!!

Jag förstår ju att det här har att göra med ny arbetsvecka i morgon. Många möten. Svåra möten. Och så Kalle. Som är förkyld och ska iväg till skolan på något sätt. Som ska till skolläkaren.

Och däcken som inte blev bytta i torsdags, utan ska fixas i morgon.

Och det faktum att det inte blir sovmorgon förrän tidigast på lördag.

Och.

Inte konstigt att jag har ångest. Men inte desto mindre jobbigt. 😦