Det började i går kväll. En besvärlig yrsel som kommer och går. Jag har kastat mig bakåt och åt sidorna på sängen för att försöka få kristallerna på plats, men det har hittills inte fungerat. Lyckades köra Olle till bussen utan problem, men nu mår jag illa. Tänkte att frukost skulle åtgärda illamåendet, men riktigt så bra har det inte gått.

Vi ska har ombudsträff i dag. Den första sedan jag blev ordförande och jag vill verkligen vara där. Dessutom har jag lovat Kalle att hämta ett paket i dag. Paketet kom igår men då kunde jag inte hämta det och han blir rysligt besviken om han inte får det i dag heller.

Men kan jag köra till byn?

Jag kunde köra till bussen, men det är bra mycket längre till byn.

Det låter ju som ett enkelt beslut. Kroppen vill att jag tar det lugnt, det är ju uppenbart. Men hjärnan motarbetar den. Inte konstigt att man blir yr.