Skyrim kraschar och jag tar en sväng på fb. Där hittar jag min Älskade i debatt om flyktingmottagande, svenskhet och tiggeri. Heja Sten! Men jag hittar också inlägg efter inlägg om hur Agneta Sjödin lär sig gå efter operation. Jävligt ospännande! En hel del inlägg handlar om bortsprungna eller oönskade katter eller föl som behöver ammor. Några inlägg är av den art jag gillar – uppdateringar om mina vänners vardag. En godisskål, en rolig kommentar från ett barn, nyinköpta skor och födelsedagsgratulationer. Livet i ett nötskal? Jag vet inte. Men jag är tämligen fb-beroende. Så tar jag en sväng i g+-världen. Där möts jag mest av vackra och underhållande fotografier. Vardagsbetraktelserna har en vassare ton och jag älskar den. På g+ är mina vänner människor jag aldrig träffat, och jag älskart.

Nu ger jag upp den här fredagen. Går och lägger mig med ännu en önskan om att få vakna i en värld utan snurr och yrselillamående. Jag skriver inte om det på fb, inte heller på g+. Jag har min egen vrå på nätet, och den delar jag på både fb och g+, för hur skulle du annars hitta hit?
Solpuss.