Som jag har kämpat!

Jag tog mig till bussen två gånger och fick hem mina älsklingar, klädde mig i träningskläder och tänkte att varje trampat varv skulle vara en seger. Lyckades få till ett riktigt bra pass och efteråt satte jag mig i uterummet med en meditationsövning med syfte att ge mig själv kärlek och vänlighet. En dusch och mer harmoni än jag någonsin kunnat hoppas på infann sig.

POFF

En liten, liten motgång. Kalle vill inte äta lagad mat utan tänker minsann leva på mackor om han inte får andra onyttigheter.

Och vips så satt jag på en köksstol och hyperventilerade i panik.

Den här gången tog jag en Sobril och lämnade disk och matlagning därhän. Nu inväntar jag effekt. Kanske kan jag få en bra kväll. Kanske inte.