Solen är här. Och jag vill inte veta av den.
Men i morgon ska jag köra bil mest hela dagen, och då kan det ju vara trevligt att lapa lite ljus genom bilrutan. Och sol innebär varmt uterum på kvällen. Det kan jag se fram emot.
Äntligen ska Kalle få träffa habiliteringens läkare för att prata eventuell depression. Han vet inte alls vad han ska säga, han suckar djupt över att vi ska dit, men än så länge vägrar han inte i alla fall.
Morgondagens rutt:
- Rävatofta – Landskrona
- Landskrona – Malmö
- Malmö – Rävatofta
- Rävatofta – Kågeröd
- Kågeröd – Rävatofta
- Rävatofta – Svalöv
- Svalöv – Rävatofta
- Och om jag orkar Rävatofta – Svalöv tor en gång till
Klokt av mig att vila mellan ångestattackerna i tre hela dagar nu. På något sätt ska jag ta mig igenom morgondagen. Jag vill ju vara en del av livet, inte bara en åskådare. Jag vill ju vara en fungerande mamma. Det SKA gå!!!
