Nu har jag fått hela fyra friska dagar. Det har varit underbart och ger hopp inför sommaren.

Men i dag är jag inte lika fräsch… Efter att ha kört till skolan i morgonrock åt jag frukost och gick och lade mig. Sov som en död till halv tolv. Nu har jag fått lite gjort vid datorn (beställt tågbiljetter, fixat Swish, bett om nya semesterdagar mm) och snart ska jag till Svalöv för att göra några ärenden. Och nu kommer ångesten smygande. Plötslig är det svårt igen. Oron är här och jag börjar nojja kring vilken ordning jag ska göra allt i, när jag måste köra för att det ska passa med hämtning av skolbarnen, om jag verkligen ska tänka om vad gäller present till kvällen, var ska jag köpa spolarvätska – på macken eller ica osv osv.

I kväll ska vi uppvakta en kusin som tar studenten i dag. Jag har sett fram emot kalaset, där kommer att vara många jag inte träffar i andra sammanhang längre och jag vill verkligen vara med. Men om det inte blir bättre. Om den här oron. Den här ångesten. Inte släpper greppet om mig. Så kommer jag att bli hemma i kväll. Igen. Förra veckan missade jag två kvällar med mina olika kollegor. Kunde jag inte få vara med i kväll?

Jag har inte gett upp än, men jag har heller inte klätt på mig för att köra till byn. Borde kört för en stund sedan. Ångestklump i halsen hindrar mig.