Så jävla instabil

Tränar. Tittar på det återstående av sommarens uterumsväxter. Får ett telefonsamtal. Sten. Pratar en stund. Det blir lite fel. Lite fel. Jag landar i en pöl av tårar med ångesten och självföraktet krafsande i bröstkorgen. Fan.

Lämna en kommentar