Att jag aldrig lär mig…

När vi kom till farmor slog den stora tröttheten till. Jag var tvungen att sätta mig pladask på en stol och där blev jag sittande. Innan vi körde dit drack jag en fyrdubbel espresso och väl där fick jag i mig tre koppar kaffe. När jag inte mår bra är jag väldigt känslig för koffein. Det glömde jag visst i dag. Nu spinner tankarna i snabb fart och så fort jag öppnar munnen rinner orden ut. Har placerat mig själv i fåtöljhörnan, hällt upp ett glas vin som motvikt och håller munnen stängd för husfridens skull. Håhåjaja.

Lämna en kommentar