Det smyger sig så sakta på oss. Först slocknar sommarblommorna, sedan måste man tända lamporna för att se korsordet. Filten letas fram och snart byts klänningen mot byxor och hoodie. Ljusen tänds och sjalen viras om halsen. Så blir det mulet och regn. För kallt att kvällsmysa, för kallt att äta frukost. Men kvällsmaten kan fortfarande ätas vid levande ljus. Och så plötsligt en dag upptäcker man att alla växter törstat ihjäl och dörren varit stängd i veckor.

Kanske blir det här det år då vi märker att det är på gång. Kanske blir det här det år då vi tar hand om växterna och städar ut sommaren.

Troligen inte.