Oj, vad jag behövde en massa sömn.
Oj, vad jag har sovit.

Slocknade halv tio, väckte familjen klockan sju, somnade om, sov till nu.

I dag har jag ett endaste måste. Jag måste röra på mig. Hade tänkt mig en cykeltur i hösten, men det är rejält dimmigt. Dimma = tråkig, vitaktig utsikt. Dimma = astma.

Så det blir väl en stund på motionscykeln i höstsvalt uterum.

Det har hänt nu, förresten. Det där som händer varje år trots att vi försöker undvika det. Vi har lämnat uterummet utan att städa undan sommaren. Växterna står på sina gamla platser, överdragen på sofforna ligger kvar.

Jag fick ett citronträd på mors dag. Det ska vi hitta en vinterlösning för. Lavendeln ska grävas ut i rabatten. En murgröna får komma in. Resten av växterna får väl självdö i vanlig ordning… Men allt det här är i planeringsstadiet än.

För i dag har jag bara ett måste.