Jag blir så trött

Framför oss, på första raden i biosalongen, satt ett litet gäng ur Villes klass. Så snart filmens bögpar kysstes, utbrast de ”Äckligt!!” Jag blir så trött.

Sten ifrågasätter den franska flaggan i profilbilderna, och debatten är snabbt igång. Jag blir så trött.

”Vänner” i mitt fb-flöde skriver både det ena och andra som är allt annat än medmänskligt. Jag blir så trött.

Och fortfarande hör jag mening efter mening börja med ”Jag är inte rasist, men…” eller avslutas med ”Inte för att jag är rasist, alltså.” Jag blir så trött.

Nej, inte heller jag är perfekt. Och du som läser min blogg vet det bättre än de flesta. Men jag VET att alla människor har samma värde. Punkt.

Vi har inte den bästa ekonomin i vårt hushåll. Jag är sjukskriven och lever halvtid på sjukersättning. Stens lilla företag är vår livlina. Trots det ger vi av det vi har. För att vi kan. Tiggarna utanför ICA vet att det kommer en slant varje vecka ur min plånbok. Vi har ett fadderbarn i SOS barnbyar. Vi är månadsgivare till både Rädda barnen och Läkare utan gränser. Dessutom ger jag ett litet belopp varje år till CURO (cancersjuka barn och ungdomar), Hand i hand (gatubarn i Bolivia och sexuellt ofredade barn i Sverige) samt Oscarsfonden. Och nej. Det gör oss inte till bättre människor. För alla har vi samma värde. Men det visar att vi ger av det vi har.

Gör du?

Lämna en kommentar