När solen gick ner, följde mitt humör med

En udda kvällspromenad med Mannen blev det i dag. Vi pulsade längs vår lilla väg och satte grenar som snöpinnar medan plogen väntade vid våra bilar. Sedan flyttade vi dem och fick vägen plogad. Vi hade tänkt låta snön töa bort, men väderprognosen är lite luddig och vi ville inte riskera att bli insnöade större delen av veckan.

Jag hade funderat på att köra till någon av mina arbetsplatser i morgon för ett besök, men mitt mående dalar så sakteliga. Ångesten knackar på och mörkret kryper under huden på mig. I ett försök att få stopp på deppet beordrar jag mig själv vila och träning i stället. Det kommer fler dagar och på torsdag ska jag ändå till Kågeröd, så kanske det kan bli ett förskolebesök då. Nu ska jag titta på play-TV i ett försök att gömma mörkret.

Lämna en kommentar