Det var knappt att jag kom iväg på massage, men väl där var jag tacksam att jag orkat. Jag kunde riktigt känna hur ångesten satt i musklerna och det var gudomligt skönt att bli av med en del.

Nu samlar jag kraft inför att laga kvällsmat. Barnen är underbart stöttande och tröstande. Älskade ungar.