Jag har SÅ svårt att ringa telefonsamtal. De enda jag kan ringa utan att få svår ångest är min man och mina barn. Tyvärr ingår alltså inte mina föräldrar i den gruppen. Som väl är verkar de förstå och acceptera detta utan att ta alltför illa upp. Lite fascinerande är det att de ofta ringer samma dag. I dag ringde först pappa när jag skulle träna så jag fick ringa tillbaka senare (det är av någon anledning lättare…). Efter maten ringde mamma. Nu har jag koll på läget utan att ha behövt väcka ångesten igen. Gott.