Jag är privilegierad.
Min fjortis har förtroende för mig.
Under tiden jag har suttit med näsan i en målarbok har han pratat med mig om det som är viktigt i hans liv just nu. Kompisarna. Helgen. Den nye bekantskapen. I närmare en timme har jag haft den enorma förmånen att få vara en mamma som han litar på, som får äran att lyssna.
Det är stort.
Jag är stolt.
Han är så fin.
De är så fina, alla tre.
Mammahjärtat svämmar över.