Jag tittar på säsongsavslutningen av Familjer på äventyr och liksom under de tidigare avsnitten funderar jag på vad vår dröm, vårt äventyr är.

Jag landar i att det här är vår dröm. Vi lever vårt äventyr. Ett äventyr i det lilla. För det är så vi vill ha det. Om vi haft ekonomisk möjlighet (=prioriterat annorlunda) att resa, så hade troligen drömmen om äventyret sett annorlunda ut. Men nu är det här vi är. Det händer att Olle längtar till asfalt och människor. Det händer att jag längtar till vatten. Men kärleken till Paradiset Rävetofta övervinner det mesta.