Nu börjar den, dissonansen. Det skärande ljudet som av en ostämd stämgaffel inuti huvudet. Ett fruktansvärt oljud som dränker alla försök till vettiga tankar. Som drar den allra sista orken ur kroppen. Som får mig att vilja fly ut ur mitt eget huvud. Om jag har tur innebär detta skri slutet på migränattacken. Om jag har otur håller det mig vaken i natt och ger mig en dag till av huvudvärk. Och i morgon ska jag jobba…