Tur att jag svarade trots hemligt nummer. Kunde jag komma i dag klockan ett i stället för i morgon klockan två? Och träffa en annan läkare.

Jag har sagt det innan – jag har haft tur med mina kontakter i psykiatrin. Min första psykiater var klok som en bok och den jag haft sedan hon gick i pension har varit helt okej. En virrpanna, men inkännande och lyssnande. Jag  har fått mina mediciner väl justerade och när jag varit för dålig för att jobba har de sjukskrivit mig. När jag sedan kunnat återgå i arbete har jag fått göra det i lagom takt. Mina samtalskontakter har också varit mycket kompetenta och förtroendeingivande.

Men nu har jag sedan februari mist min samtalskontakt och så kom i dag den här nyheten. Läkaren jag ska träffa om två timmar (sköterskan som ringde var i alla fall hjärteglad över att jag kan komma så kort varsel) är en hyrläkare. Hyrläkare har jag träffat en gång innan på mottagningen, det var när jag bett om en akut tid för sjukskrivning förra våren. Den upplevelsen var inte bara god. Den mycket effektiva psykiatern satt i ett helt kalt rum, spände ögonen i mig och bad mig beskriva exakt varför jag inte kunde jobba. Detta skrev hon sedan i läkarintyget samtidigt som jag pratade. Den gången var jag i akut behov av vila och vila gav hon mig. Ett par veckor senare fick jag träffa min egen läkare och allt kändes bra igen. Den här gången känns det tveksamt om jag får tillbaka min läkare efter detta.

 Å, jisses. Jag är så nervös att jag skakar. Vågar inte dricka kaffe, det får bli en kopp rooibos innan jag kör. Jag behöver verkligen en läkare som lyssnar i dag. Det måste bli rätt med min sjukskrivning. Inget hafsverk. Jag behöver tid att förklara och berätta hur jag har det. Måtte det bli bra.