Febern har lagt sig. Men kroppen är ledsen och själen är tung. Efter en tids skönt uppvarvat läge verkar det vara dags att landa. Och eftersom jag är en allt- eller ingetperson så landar jag hårt.

Tårarna stiger. Ögonlocken bränner. Underläppen darrar.

Jag längtar efter en kram men vill inte att du rör mig.