Okej. Jag har känt mig misslyckad hela dagen. Här kommer den positiva versionen av min onsdag:

• Det blev en fin stund i bilen med Ville i morse och sedan en skön bilresa med intressant radioprat.
• Jag fick träffa en kär vän, min frisör, och hon gav mig en härlig timme och studsigt, fint hår.
• Dagens jobb, ett besök på en förskola för att stötta och lyssna på en medlem kändes meningsfullt trots att jag har svårt att känna att jag räcker till och när jag tänker efter så sade hon väldigt positiva saker om hur jag hanterat hennes ärende.
• Jag fick Kalle ur sängen redan halv tolv trots att han fortfarande hade huvudvärk.
• Olle som var hemma med förkylning låg och läste i sin säng när jag kom hem och det såg så mysigt ut.
• Tuppluren på uterumssoffan var väldigt skön.
• Till lunch åt jag hallon som Sten plockat åt mig. Kärlek.
• När jag mötte Ville på väg från bussen log han så stort att mitt mammahjärta växte ännu en storlek.
• Jag fick se ett naturens skådespel utanför mitt uterumsfönster. En sparvhök jagade skatungar som retade den.
• Sten såg hur jag mådde när han kom hem och höll om mig mitt bland disk och matlagning.
• Solnedgången är vacker, uterummet fortfarande ljummet och de små risbollarna lyser milt.
• Snart får jag krypa ner i fortfarande rena lakan och lyssna på Eldbärare tillsammans med Ville.

I morgon är en ny dag. Om kan fokusera på allt det vackra kanske jag kan känna mig mindre misslyckad. Kanske kan jag tro på att allt det goda får nå ända in.