Frukost med inspelningarna från gårdagen. Tårarna rinner. Jag blev så berörd. Och det sitter kvar i kroppen. Så glad och stolt över mig själv för att jag tog mig iväg. Det var värt varenda droppe ångestsvett, varenda minut i kö ut ur parkeringsgaraget, varenda minut på motorvägen, varenda minut i nattmörkret hem, varenda krona och varje minut borta från fredagsfamiljen.

Tack.

Tack Lars Winnerbäck för att du delar med dig.
Tack Lina för att du tog mig dit.