Ilskan och besvikelsen som väcktes tidigt i morse har jag använt till jobbeffektivitet. Jag har jobbat undan som bara den i ren frustration. Nu sitter jag här och tittar ut på snön. Önskar mig ut. Vill simma. Vill röra på mig. Men den nya förkylningen och det hala väglaget håller mig hemma. Jag har inte simmat eller cyklat sedan i fredags. Det riktigt kliar i musklerna. Men jag håller mig på mattan. Bättre att ta en extra dag i vila och sedan hålla hela vägen än att simma halvhjärtat i dag och ångra det i morgon. Se, så klok jag är.