Den här dagen kunde jag sluppit.

Huvudet sitter på ett vingligt skaft igen. Värken hotar fortfarande med knaster i nacken. Illamående sköljer över mig i vågor alltför lika ångestens.

Kalle är besviken över att inte vara ensam hemma när det äntligen är studiedag och mamman skulle till Malmö. Olle skolkar från spanskan. Möte med läraren är inbokat. Ville som är hemma med huvudvärk gråter ändlöst av oro. Han har städat bort frågorna till en skoluppgift som ska lämnas in i morgon. Jag mejlar läraren och tröstar med kramar och gos men kan inte hjälpa mer. Sten jobbar mer än han vill. Mer än han orkar. Så att vi ska kunna bo kvar i vårt Paradis trots att min inkomst är så låg.

Och soleländet bländar.