Det var många år sedan men nu är det visst dags…

Jaha. Varför inte avsluta den här lördagen med en släng av magsjuka? Ville kräktes nyss ner vardagsrumsmattan och jag är tacksam över att ha en man som städar. Nu sitter Liten på toan med krampande mage.

Älskade unge vad jag önskar att du slapp lida.

Lämna en kommentar