De gånger jag suttit ner med mina barn och verkligen hjälpt dem med läxor är tämligen lätträknade. Som lärare har jag varit läxmotståndare i alla år och så länge barnen har fixat det hyfsat själva så har jag som mamma inte lagt mig i. Men i dag var det dags. Olle har kemiprov i morgon och jag kunde se hans tomt stirrande blick och den växande paniken i går kväll. Nu har jag försökt förenkla och förklara så gott jag kan. Och ska jag vara ärlig var det riktigt mysigt.