Söndagsförmiddag = simning.
Jag har något obestämbart svaj i kroppen. Bestämmer mig för att promenera medan Ville simmar. Lagom långsamt i en timme. Bra. Drar på mig träningskläder eftersom de är skönare att gå i än jeans. Fixar frukost. Då kommer Ville gosande med röda kinder och säger att han har huvudvärk, ”rörelsehuvudvärk”. Ingen simning. Och här sitter jag i full röhnischrustning. Fortfarande med svaj i kroppen, en antydan till halsont bl a. Jag rörde inte en fena i går så något måste jag göra. Yoga vore det bästa men jag har ju träningskläder på mig… Livet är så komplicerat. Grannarna är utomhus och bygger vilket innebär att deras hundar med största sannolikhet springer lösa så en långsam promenad här hemma blir det inte. Jag vågar gå om jag har stavarna men om jag har stavarna går jag fortare än kroppen önskar. Å, dessa svåra livsbeslut.