Rullar in mig i filten och lyssnar på hur vinden skakar trädens lövruskor. Sommarvindar låter inte som höstvindar. Tänker på förmiddagens besök på en förskola. Tänker på hur magiskt det var i bassängen för ett par timmar sedan. Himlen ovanför mig som inte kunde bestämma sig – sol eller moln, regn eller bara grå. Den stora mängden vatten. Och bara jag. Jag och min egen andning. Jag och stänket från mina egna armar. Jag och mina tankar.

Kroppen är fortfarande kall efter simningen trots att jag tvättat några altanbrädor och duschat varmt efteråt. Men det finns filtar och hett kaffe i ett ljummet uterum. Jag har det bra, jag.