Sitter i min fåtöljhörna och spelar Skyrim med Winnerbäck i högtalarna och rosé i glaset när Kalle skriver att han vill till Danmark i morgon.

För morgondagen hade jag planerat in en lång sovmorgon följt av hårklippning och -färgning samt en stor portion lättja. På söndag är det prideparad i Malmö och på måndag, tisdag, onsdag, torsdag ska jag jobba innan jag drar till Göteborg med tonåringarna som sedan börjar skolan. Återstår således morgondagen om vi ska dra till grannlandet.

Jag. Orkar. Inte.

Eller jo. Det gör jag visst.

För när Kalle tar sista chansen att önska sig en utflykt så jublar mammahjärtat och väckning sätts på telefonen.

Tjo!