Mitt mantra för dagen, för veckan.

Olle har klarat av sin första dag som gymnasieelev. Det verkar ha gått finfint och jag hade inte väntat mig något annat. Han kom hem med en stor hög med papper som skulle fyllas i, avtal som skulle skrivas på och informationer och policys som skulle läsas. Det tog en timme… I morgon åker han igen för dag två medan jag gör mina timmar på expeditionen och förhoppningsvis tar mig till badet för simning.

På onsdag är det Villes tur att börja på nytt. Han börjar sjuan och har nu högstadiet framför sig. Tryggheten finns i några vänner som ska gå i samma arbetslag och skolan är välbekant för en lillebror. Min lillkille. Hur drar tiden i oss?

På torsdag ska Kalle börja trean på gymnasiet. Eller om han ska gå om tvåan men i samma klass. Eller hur det nu blir… Jag ska försöka få kontakt med hans mentor i morgon och höra hur starten ser ut så vi kan förbereda Kalle så bra som möjligt. Om han inte tar sig iväg de här första dagarna blir det tufft att hitta vägen fram. Men jag tror och hoppas att han fixar det. Det bor en stark kille där inne.

Själv väntar jag på svar från chefen och under tiden har jag att göra. Vi ska ha invigning av vår expedition snart och heldag med ombuden väntar i början av september. Och så ska vi stå på Svalövsmässan. Dessutom är det många frågor från nyanställda lärare. Vi har att göra.

Men. Det kommer en helg även den här veckan. Även om den tycks mig fjärran.