Vaken till och från hela natten. Trasig hals, kladdiga ögon. En höft som skriker och vägrar all rörelse. Oroliga drömmar. Alldeles för många. Alldeles för febriga.

Men jag har kört Olle till tåget och Ville till bussen. De ligger ett par dagar före oss andra och är lite fräschare. Jag har sagt nej till allt vad jobb heter. Sten är däckad. Kalle likaså.

It’s probably a mancold.