-Hej, hur är det?

-Det är bra, lite trött. Vi kramas -Hur mår du i dag? Du ser ledsen ut.

-Not so good. Vill arbeta. Jag säger att jag önskar att jag kunde hjälpa henne med jobb. Sedan:

-What can I get you? Phone credit? Food? Money?

Och här händer något. Hennes mörkt bruna ögon som ser så trött ledsna ut ser först lite förvirrat omkring sig. Sedan SER jag hur ett ljus tänds där inne. Hon vänder den nu allt igenom ärliga och glada blicken mot mig och säger -You decide.

När jag en lång stund senare kommer tillbaka med lite fredagsfika och en telefonkod pratar vi en god stund om våra familjer. 

För några veckor sedan fick jag glädjen att höra henne säga -Jag tycker om dig.

Ja. Vi tycker om varandra.