Sovit gott. Plågsamt att ta sig till toan och att vända på sig i sängen annars frid.
Från röd till mångfärgad. Från köttbulleform till prinskorv.
Från paniksmärta till snällare molande.
Desperat oro för att slå i den igen eller alls nudda den för den delen.

Har bestämt mig för att köra till Malmö. Det får bära eller brista. Att ta tåget vore klokt men jag ska ha med mig lite skrymmande pryttlar från regionkontoret. Att släpa på det på tåget och samtidigt vakta varje steg. Nej tack. Jag är ju i grunden klumpig…

Så. Nu hoppas jag att ett par paracetamol i kombination med envishet tar mig ända fram. Och hem igen. Tjo!