Stresskraschad mage. Barnens lov är slut och jag kan minsann ha ångest även över det. Min egen måndag väntas bli hyfsat lugn med jobb hemifrån. På tisdag väntar utbildning i Malmö. Inget att stressa upp sig över. Men det håller min kropp inte med om. Ville säger ofta ”Jag minns när jag var liten”. Jag kontrar med ”Jag minns när jag var stresstålig”. Det var tider det.
Men visst. En stressad mage tvingar mig till vila. Vila är gott. Och jag har tid. Att vila.
