Tills för bara ett par år sedan hade ett rejält ryggskott varit den perfekta ursäkten för mig att skippa simningen. Men i dag, mina vänner, har jag simmat i femtio minuter trots värk och hugg. Långsamt, mjukt, snällt. Och nu kan jag med gott samvete och minskad smärta hålla fredagskväll.

Heja mig!

(Fiskade efter beröm av Mannen, fick ett Bra. Fiskade lite till, fick ett Bra! Mycket är han, men stor i orden kan ingen skylla honom för. Så. Jag får ge mig själv beröm. Tur att jag har en blogg.)