Jaha. Det var därför jag var så extra grå i morse. Det som skulle ha blivit en timmes yoga blev en halvtimmes mycket stillsamt pass. Då kunde jag inte sätta fingret på vad som var fel i kroppen. Det kan jag nu. Höger öra värker och stör. Hela bihålan i höger kind är full och arg som ett bi. Ögat hotar att ploppa ut, så även tänderna. Och resten av kroppen. Vill inte vara med.
Så jag varvar arbete med korta stunder av tvättvikande. Diskmaskinen ska fyllas – å hemska tanke, dosetterna likaså, mat lagas, mer tvätt vikas, mer jobb göras…
Men nu. Lyder jag kroppen. Och lägger mig i soffan.
