Så jag konstaterar att även förkylt eländiga dagar kan ha guldkant.

Dagens möte med vuxenhabiliteringen var kort men positivt intensivt. Vi fick mycket och relevant information om tillvaron efter skolavslutningen. Allt kunde vi inte ta till oss men vi blev servade med anteckningar för vidare koll. Vuxenlivet som ter sig nog så jobbigt för vem som helst kan säkert kännas ännu dimmigare när man har en npf-diagnos och inte riktigt får till det med skola och omvärldens förväntningar. Nu vet vi lite mer om vad samhället erbjuder för stöd och går bättre rustade inför nästa kapitel. Gott så.